Från solceller till cirkulära metaller – Jämtsol Energi breddar verksamheten

Heavy metal i Lugnvik – grundarna till JS El & Metall ska återvinna metallskrot. FOTO: Henrika Lavonius Wike

Jämtsol Energi startade som en solcellsinstallatör men är nu en hel företagsgrupp med bemanning, bygg och elinstallationer. Under 2027 tar företaget ytterligare ett kliv och startar en anläggning för metallåtervinning. Allt började efter kontakter med projektet Twin Peak.

– Inom fem år kommer koppar att vara en av de mest eftertraktade metallerna, man ser till och med investeringar för att återöppna nedlagda gruvor, säger Jocke Danielsson, en av grundarna till JS El & Metall.

Jocke Danielssons påstående har fog för sig. Kopparpriset har nått rekordnivåer och mycket tyder på att det håller i sig. Efterfrågan växer snabbt, samtidigt som utbudet har svårt att hänga med. Till det kommer att det inom bara några årtionden kan bli brist på koppar och andra metaller (se ruta längst ner). Tillverkning i framtiden bygger på att vi kan återvinna material ur befintliga produkter, och det är den marknaden som JS El & Metall ska erbjuda sina tjänster på.

Jocke Danielsson håller upp en bleckmugg med koppargranulat. Små, glittrande metallbitar, bara ett par millimeter stora. De satt tidigare i elkablar och i växelriktare i solcellsanläggningar, men är ett resultat av Jämtsols förberedelser för att starta metallåtervinning.

Under andra halvåret 2027 hoppas Jocke Danielsson att de kan slå upp dörrarna till den nya verksamheten i Lugnvik. En industritomt är införskaffad och bygglov är inhämtat – nu väntar de på startbesked. Även finansieringen är säkrad, 35-40 procent av den totala investeringen kommer från Region Jämtland Härjedalens stödprogram för cirkulära affärsmodeller.

Men vi tar det från början.

SLUTER CIRKELN FÖR METALLER

Koppargranulat från JS El & Metall. När anläggningen i Östersund öppnar 2027 ska företaget ta emot kablar och rör från bland annat elsaneringar och VVS-företag. Materialen sorteras och bearbetas på plats. Granulatet säljs sedan vidare.

Var med när solcellsbranschen lyfte

Jämtsol Energi gjorde sin första installation av solceller i mars 2019. Tre vänner som alla jobbade i byggbranschen hade sneglat på den nyvakna solelbranschen och insett affärsmöjligheterna. Företaget hade de redan startat året innan och när branschen lyfte var de redo och installerade för glatta livet. Toppåret 2023 gjorde Jämtsol Energi 500 installationer, med åtta anställda i fyra arbetslag.

– Solceller följer byggkonjunkturen, och när det byggs mycket får vi också många beställningar. Efter det har det gått tillbaka, eftersom byggkonjunkturen inte varit så bra, säger Jocke Danielsson.

För företaget som helhet har det dock inte stått stilla. När Jocke Danielsson berättar om deras företagsresa förstår man att de är ett gäng som ständigt nosar på nya möjligheter. Som när kostnaderna för att ta in elektriker till solcellsinstallationerna steg. Då anställde de en egen elektriker, för att sedan starta en egen installationsfirma. Det har blivit ett byggföretag också, JML Bygg, som de deläger, och ett bemanningsföretag – Proffsgruppen.

– Vi får många idéer. Det kan vara när vi allihopa varit hos Fredrik Landströms föräldrar i Funäsdalen, fiskat och druckit öl ihop. Eller i början: när vi badade bastu ihop varje morgon och tränade, säger Jocke Danielsson.

Jocke Danielsson på JS El & Metall.

Coachning blev startskottet

Men återvinning av metaller då? Det är ändå något annat än att installera solpaneler och driva byggprojekt. Fröet till företagsgruppens nytillskott JS El & Metall föddes 2023, när delägaren Erik Vareberg deltog i föreläsningar och rådgivningssamtal med projekt Twin Peak. Det ledde till att Jämtsol kom med i Business Innovation Day, där företagare får diskutera sina utmaningar och idéer med affärsrådgivare och forskare vid Mittuniversitetet.

Erik Vareberg på Jämtsol Energi.

– Vi ville göra något cirkulärt, för vi insåg att alla solceller vi installerar kommer att behöva bytas ut en dag. Genom Business Innovation Day fick vi träffa en forskare, en produktutvecklare, en teknikprofessor, en person som jobbar med hållbarhet och en med organisationsutveckling, säger han.

– Det var ju en spretig grupp, på ett bra sätt, och alla var väldigt peppade och engagerade. Känslan var ”det här kan bli något, vi är något på spåren”.

Under processen träffade företaget handläggare av företagsstöd hos Region Jämtland Härjedalen. De fick även Almis hjälp att genomföra en marknadsundersökning kring återvinning av solpaneler och prognoser för utveckling och restflöden.

Analysen såg lovande ut men Jocke Danielsson – som av Erik Vareberg beskrivs som ”företagets realist” – var ändå avvaktande.

– Idag återvinns bara enskilda paneler, för att de på något sätt slutat att fungera. Det är för små flöden för att motivera en investering i en maskin på flera miljoner kronor, berättar Jocke Danielsson.

Istället inriktade sig Jämtsol på växelriktarna, som redan idag byts i ganska hög takt eftersom tekniken och programvaran utvecklas fort. Det finns i stort sett ingen marknad för begagnade växelriktare, men företaget hade en idé om att köpa in och bygga en egen solpark med dem. Den planen skrotades, men växelriktarna blev ändå starten på det som skulle bli företagsgruppens återvinningsverksamhet.

Handfast teståtervinning med hammare

Jocke Danielsson berättar hur han tog ner några uttjänta växelriktare, en tvättmaskin och andra elektronikvaror i verkstaden. Han gick loss på dem med hammare, för att se vilka delar han kunde plocka ut. Det var en del kretskort och kablar, och efter cirka fyra timmar hade han fått ihop så mycket koppar att det åtminstone kunde ge en vettig timpenning.

– Och då jobbade jag ändå varken effektivt eller metodiskt, säger han.

Från företagets elinstallationer hade de också sett att det blir mycket kablar över när man renoverar el i äldre byggnader. Jocke Danielsson och Olle Björk började kontakta andra bygg- och installationsföretag för att köpa in skrot från el- och VVS-renoveringar. Snart hade de ”ett berg av material”, som de säger.

– Vi köper mest från företag, både el och VVS-företag som river ut rör i koppar, mässing och aluminium.

Att återvinna solpaneler är inte helt borta ur tanken, men det är än så länge inte tillräckligt stort inflöde av uttjänta paneler – och köparna är för långt bort geografiskt.

– Den största marknaden är för kisel, men tillverkningen sker inte i Sverige, och det är oklart var köparna finns. Just nu ligger fokus på att skapa relationer till företag att köpa in material ifrån, och att hitta vägar att sälja det återvunna materialet vidare.

Fredrik Landström, Erik Vareberg, Jocke Danielsson och Olle Björk på JS El & Metalls grusplan i Lugnvik, Östersund.

I takt med ny lagstiftning

I Jocke Danielssons hand väger koppargranulatet nästan ingenting. Men zooma ut, multiplicera med all elektronik som skrotas och installationer som en dag ska monteras ner – och det blir en helt annan tyngd.

Det är den beräkningen EU redan gör i stort. Sedan 2024 gäller en förordning om kritiska råmaterial, där koppar räknas som strategisk resurs och där unionen har som mål att en fjärdedel av årsbehovet ska komma från återvinning senast 2030.

Nu är dessutom lagstiftning om cirkulär ekonomi på väg. Circular Economy Act ska göra det lättare att sälja och köpa återvunnet material inom unionen. Det är en marknad som JS El & Metall med den blivande anläggningen i Lugnvik försöker hitta sin plats i.

–  Idag skickas kopparkablar och metallskrot med lastbil till en stor anläggning i södra delen av Sverige. När vi är igång kan vi göra en del av bearbetningen lokalt i Jämtland och istället skicka granulat, som är mycket mer kompakt. Det sparar onödiga transporter, säger Jocke Danielsson.

Artikeln publiceras inom ramen för projekt Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.

METALLER PÅ UPPHÄLLNINGEN
– DÄRFÖR BEHÖVS CIRKULÄRA FLÖDEN

Dagens linjära ekonomi – där råvaror utvinns, används och kasseras – förbrukar resurser i en takt som inte är uthållig. Det gäller inte minst metaller.

En rapport från konsultjätten PwC, "Future Proofing the Electronics Industry – the case for circular business models", beskriver elektronikbranschen som en storförbrukare av råmaterial. En graf i rapporten visar att koppar når "depletion date” redan 2050. Det är alltså tidpunkten då reserverna är förbrukade med dagens utvinningstakt.

Rapporten citerades av Sofia Sundström på Cradlenet under Klimatseminariet i Östersund i september 2026. Själv menar hon att begreppet “depletion” – ta slut – är aningen missvisande. Poängen är att traditionell utvinning blir för dyrt.

– Metallerna tar ju inte slut, utan de kommer finnas i så låga halter och så utspritt att det blir för dyrt att utvinna både ur jungfruliga och sekundära källor. Och då blir det ju ett underskott på marknaden, säger Sofia Sundström.

Hösten 2025 arrangerade projekt Twin Peak en spanarlunch med Sofia Sundström. Läs vår intervju med henne här >