Hennes uppfinning – en pusselbit i att lösa textilbranschens dolda problem
Medan debatten om textilåtervinning ofta handlar om konsumentledet – second hand, sy om, återbruk – fokuserar Åsa Strandberg och Respin på ett annat problem: produktionsspillet som uppstår redan i fabriken, innan plagget ens är färdigt. FOTO: Henrika Lavonius Wike
De flesta lösningar för textilåtervinning kräver stora volymer. Jämtländska Respin har tagit fram en maskin för att ta hand om det som faller mellan stolarna – de mängder tygrester som sömnadsfabriker genererar varje dag. Bakom företaget står Åsa Strandberg som med regionalt investeringsstöd nu tar sin teknik de sista stegen mot marknaden. Här berättar hon om vad hon lärt sig om att finansiera ett teknikföretag från grunden.
TEMA: STÖD & FINANSIERING
Mellan 20 och 25 procent av allt tyg i sömnadsfabriker blir aldrig ett plagg eller en produkt – det är bortklippta tygrester som uppstår i själva tillverkningsprocessen. De återvinningsmetoder som används av industrin idag kräver stora, sorterade volymer och är inte byggda för det småskaliga produktionsspillet.
– Vår produkt RespinJenny är en kompakt processmaskin som mekaniskt frigör fibrer ur produktionsspill, så att de kan spinnas till nytt garn eller tråd med god kvalitet, säger Respins grundare Åsa Strandberg.
“Se till att du har ett eget riskkapital – det är grunden. Utan det är det svårt att ta del av de mjuka medlen, som företagsstöd brukar kallas. ”
Åsa har arbetat i textilbranschen i decennier. Efter en lång karriär på H&M startade hon företaget Saiboo 2010, för att sälja arbetskläder som hon sedan skulle ta tillbaka och återvinna.
– Jag trodde i min enfald att det borde gå att återvinna tyg ungefär som aluminium och glas. Det visade sig vara mycket mer komplicerat, men det har lett vidare till utvecklingen av RespinJenny.
Dyr väg från idé till färdig produkt
Från idé till färdig maskin är vägen lång – och kostsam. Åsa har sökt de flesta stöd som går att söka, och nästan alla har haft samma syfte: maskinutveckling. Det senaste var ett investeringsstöd från Region Jämtland Härjedalen som hon beviljades hösten 2025.
– Det kostar sjuka pengar att utveckla teknik. Hittar du duktiga utvecklare kan du inte pruta på varje steg, säger Åsa.
Företagsstöden har inte bara bidragit med kapital – de har också gjort det möjligt att hålla ihop ägarstrukturen.
– Jag har rest pengar hos mina investerare så sent som i somras. Men med företagsstödet kan jag dryga ut de privata medlen utan att min ägarandel späds ut ytterligare. Det är viktigt att komma ihåg att man oftast måste motfinansiera externa stöd med eget kapital – men stöden maximerar effekten av det.
RESPINS TEKNIK GÖR TYG AV TYG
Tygrester i form av klipp från tillskärning utgör ungefär en fjärdedel av allt material som hanteras i textilindustrins sömnadsfabriker. Idag kasseras det mesta. Med Respins teknik kan restmaterialet separeras till fiber, spinnas till ny tråd - och bli till nya textilier.
ARKIVBILD: Envato elements
Inkubatorprogram ett värdefullt bollplank
Kännedom om stöden har hon fått efterhand, där det ena lett till det andra. Åsa var del av ett regionalt inkubatorprogram via Peak Innovation, något hon beskriver som viktigt för företagets resa.
– Man är rätt ensam när man driver företag. I inkubatorn var vi flera i samma situation och kunde dra nytta av varandra. Våra kontaktpersoner gjorde ett väldigt bra jobb i att stötta oss, säger hon.
Inkubatorn öppnade också dörrar vidare – till nätverk, finansiering och nya steg i utvecklingen. Och när det väl var dags att söka regionalt investeringsstöd upplevde Åsa processen som hanterbar, trots att ansökningar kan vara tidskrävande.
– Jag har viss vana av att söka, men att söka hos regionen är ganska enkelt. Frågorna i ansökningen är rätt självklara, handläggarna är hjälpsamma och om något är oklart så återkopplar de.
Tålamod är en del av jobbet
Det som motiverar Åsa att fortsätta utveckla är övertygelsen om att marknaden finns där. Inom den europeiska textilindustrin – inklusive närliggande produktionsländer som Egypten och Turkiet – finns ett potentiellt behov av tusentals maskiner, och trycket på branschen ökar.
– Just nu har vi medvind i att hitta kunder; många regelverk på EU-nivå pushar branschen mot mer cirkulära lösningar, och vår maskin fyller ett reellt behov. Vi kan inte sälja prototyper, men nu börjar industrialiseringsresan.
För Respin innebär det att visa maskinen för kunder, teckna de första avtalen och bygga produktionskapacitet – parallellt med att etablera ett spinneri i Hudiksvall.
Lyhörd och envis i kombination
Till företagare som tvekar inför att söka stöd har Åsa ett tydligt budskap:
– Se till att du har ett eget riskkapital – det är grunden. Utan det är det svårt att ta del av de mjuka medlen, som företagsstöd brukar kallas, säger Åsa.
Det gäller att inte ge sig och tro på sin idé. Men lika viktigt är att lyssna in marknaden och vara beredd att justera kursen.
– Jag ville göra en mindre, prisvärd maskin som fler har råd att investera i – och jag fick höra många gånger att jag borde tänka om och satsa på något större. Men jag stod fast, och det var rätt beslut, säger Åsa Strandberg.
Artikeln publiceras inom ramen för projekt Twin Peak, som finansieras av Region Jämtland Härjedalen och Tillväxtverket.
SNABBA FAKTA: RespinJenny
Respin har utvecklat RespinJenny, en maskin som separerar textilfibrer från tyg genom en skonsam mekanisk process. Metoden minimerar fiberskador och uppnår fiberlängder över 20 millimeter – tillräckligt för att spinna nytt garn av 100 procent återvunnen fiber, utan tillsats av jungfruligt material. Maskinen är i första hand inriktad på produktionsspill från sömnadsfabriker, men kan även återvinna textilier från konsumenter – till exempel kläder och inredning som nått slutet av sin livslängd.
Källa: Respin.se
Mer om företagsstöd i artikeln Växla upp omställningen med regionens företagsstöd >